FÖR PROFESSIONELLA
Möter du unga inom autismspektrumet i ditt arbete? Behöver du information om de ungas styrkor och stödbehov? Behöver du redskap för ditt eget arbete?
På sidan för professionella får du tips för ett lyckat möte med unga inom autismspektret, och du får medel och metoder som stöder ditt eget arbete. Autism- och erfarenhetsinformationen på de ungas sidor hjälper dig att förstå unga inom autismspektrumet bättre. I materialbanken hittar du ytterligare material att läsa.
VÄGEN MOT SJÄLVSTÄNDIGHET FÖR DEN UNGA INOM AUTISMSPEKTRUMET - DEN PROFESSIONELLA SOM STÖD I FÖRÄNDRINGEN
Under projektet Steg mot vuxenlivet, och samskapandet av det, har känslan av att unga inom autismspektrumet inte får det stöd de behöver i övergångsskeden förstärkts. Unga och deras familjer blir ofta ensamma. Läroanstalter och social- och hälsovårdstjänster har inte alltid den kompetens om autismspektrumet som behövs för att identifiera utmaningar för unga inom autismspektrumet. Som ett resultat kan de inte erbjuda dem stöd och hjälp vid rätt tid som skulle tillgodose deras individuella behov. Unga och deras familjer önskar konkreta stödformer samt tillräckliga resurser och kunnande om autism. Brist av stöd vid övergångsskeden gör att den unga är i risk för marginalisering, och det utsätter också den unga för problem med den mentala hälsan.
”Befintliga tjänster uppfyller inte riktigt behoven, de bör skräddarsys mer individuellt.”
För unga inom autismspektrumet och deras familjer kan övergångsskeden vara speciellt tunga. I Steg mot vuxenlivet -projektets samutvecklingsgrupper betonades de unga inom autismspektrumets och deras föräldrars upplevelse av en brist på stöd i övergångsskeden och brist på information om autismspektrumet. Förutom de unga önskade även föräldrarna handledning relaterad till övergångsskedena samt information om tjänster. I synnerhet saknades stöd från läroanstalterna för både unga i grundskolan och för högskolestuderanden. I läroanstalterna saknades allmänt mer information om hur man kan stöda funktionsförmågan för elever inom autismspektrumet. Mest problematiska upplevdes situationer där den unga inte vill ha hjälp, trots att han eller hon skulle behöva det. Det fanns också ett stödbehov för unga inom autismspektrumet i grundläggande färdigheter i vardagen så som matlagning, hushållsarbete och att uträtta ärenden.
”Det viktigaste är att man som professionell tar sig an den unga.”
Individuell och förutseende planering är en grund för att den unga inom autismspektrumet ska ha en framgångsrik övergång från ungdom till vuxenlivet. Inom familjen är det bra att börja diskutera övergångsskedena i god tid, så att man kan förbereda sig för förändringarna. Det är viktigt att förstärka den ungas egna färdigheter att klara sig och att utveckla verksamhetsmodeller med hjälp av vilka familjen kan stöda inlärningen av de färdigheter som behövs för att bli självständig. Professionella kan stöda den ungas utveckling mot självständighet och frigörandet från föräldrarna genom att ordna det stöd och de tjänster som behövs.
”Det skulle vara bra om man hittade någon som kan vara med, en bekant person, som skulle kunna vara med som stöd i förhandlingar och hjälpa till att fylla i olika blanketter.”
Att ta hänsyn till individualiteten hos unga inom autismspektrumet vid övergångar är särskilt viktigt eftersom det finns stor variation i deras förmågor och färdigheter. De problem som unga inom autismspektrumet på en bra kognitiv nivå möter förbises ofta, och innebörden av bristen på färdigheter vid övergångsskeden förstås nödvändigtvis inte.
En framgångsrik övergång kräver:
- samarbete med den unga och föräldrarna, med hänsyn till den ungas åsikter
- individuell planering i god tid
- handledning om tjänster och koordination av tjänster för den unga och familjen
- väl riktat, konkret stöd och tjänster vi rätt tid
- realistiska mål med hänsyn till individuella färdigheter
- information om autism och förståelse från professionella
- samarbete över sektorsgränser
Planeringen måste beakta kontinuerlig uppdatering av målsättningarna och anpassas efter nya situationer. Unga inom autismspektrumet lär sig nya färdigheter, men när man övergår till nya situationer och miljöer uppstår alltid nya utmaningar. Därför är det viktigt att unga inom autismspektrumet har tillgång till verktyg och stöd inför de nya övergångarna.
”Låt den unga delta i alla diskussioner och beslutsfattande.”
AUTISMVÄNLIGHET ÄR EN ATTITYD
En autismvänlig studie- och levnadsmiljö är i sig viktig för varje ung person inom autismspektrumet. Autismvänlighet indikeras genom att förutse och strukturera aktiviteter och genom att ta hänsyn till den ungas avvikande sensoriska funktioner, samt genom respekt för hans eller hennes individuella sätt att interagera. Autismvänlighet handlar om att ta hänsyn till individualitet och acceptera olikheter. Det innebär inte samma saker för alla personer inom autismspektrumet.
Autismvänlighet är en attitydmässig tillgänglighet, inte specialkunnande eller resurskrävande saker som man ofta tror. Det syns i genomförande av jämlikhet och social integration. Om omgivningen förhåller sig positivt främjas den ungas positiva självbild och välbefinnande, och dessutom ökar den ungas trygghetskänsla. Den attitydmässiga tillgängligheten hindras ofta av brist på information om diagnos av autismspektrum och de specialbehov som autismspektrumet orsakar.
För att den unga ska uppleva en känsla av att bli förstådd, beaktad och accepterad är det viktigt att informera om faktorer relaterade till mötet i god tid förhand. Ett lyckat möte är en bra utgångspunkt för samarbete.
Frågor relaterade till mentalt välbefinnande kan man inte förbise ens i övergångsskeden, i stället blir dessa ännu mer centrala när man söker sig till fortsatta studier eller blir självständig. Vet du vad som ger dina elever eller kunder mentalt välbefinnande eller gör att de mår bra?
