Sensoriska särdrag
Sinnena hos ungdomar med autismspektrumtillstånd förmedlar information på individuella och otypiska sätt. Ungdomar kan vara över- eller underkänsliga för olika förnimmelser som ljus, beröring, färger eller ljud. Till exempel kan olika sorters bakgrundsljud i miljön som sällan stör andra personer låta mycket högt och upplevas störande. Sensorisk överbelastning på grund av miljön kan orsaka ångest och till och med upplevas som fysisk smärta.
Det är lättare att iaktta känslighet som avser synen eller hörseln. Över- och underkänslighet kan uppträda på samma sinnesområden och de kan variera väldigt mycket i olika livsskeden. De kan till och med växla från dag till dag. Sensoriska särdrag förhöjs ofta när man är trött eller stressad.
“Surr från elektriska apparater och ljuset från lysrör i taket påverkar min koncentration.”
Man har samlat in särskilda särdrag, över- och underkänsligheter i den sensoriska tabellen.
| SENSORISKA SÄRDRAG | ÖVERKÄNSLIGHET | UNDERKÄNSLIGHET |
| SYN | Att undvika klara, blinkande ljus. För många eller för granna färger och överflöd av saker orsakar ångest. Föremål som rör sig emot en orsakar rädsla. | Sökande av starka synförnimmelser. |
| HÖRSEL | Vissa ljudfrekvenser känns obehagliga; ljud från maskiner och ljus, ljud som människor avger, plötsliga och högljudda ljud, många olika ljud samtidigt. | Det kan vara avvikelser eller försvagningar i hörseln. Att låta bli att lägga märke till vissa ljud. Att njuta av högljudda platser. Att njuta av ljud som orsakas av att smälla dörrar eller saker eller att slå sönder saker. |
| SMAK | Att undvika sura eller obekanta smaker och att undvika starka kryddor. (Även struktur, färg och dofter påverkar i maten.) | Att eftersöka starka smakupplevelser (till exempel starka kryddor). |
| DOFT | Att undvika starka dofter eller parfymer (människor, mat, djur, natur). | Att föredra starka dofter eller parfymer (även s.k. obehagliga lukter). |
| KÄNSEL Ytkänsla och djup känsel | Känslighet för smärta. Vanlig beröring, vissa material, kläders sömmar och tvättmärken och även strumpor kan kännas obehagliga; likaså att duscha eller borsta håret. | Svårigheter att känna igen smärta. Att speciellt sträva efter förnimmelser i det djupa känselsinnet. |
| RÖRELSE- OCH BALANSSINNET | Motorisk klumpighet. Undvikande av höga platser och ojämn terräng. Rulltrappor och hissar kan kännas skrämmande. | Rörelsesökande som kan visa sig som till exempel gungande eller vaggande. |
Puberteten och sinnen
Puberteten ökar ofta sensorisk belastning för ungdomar med autismspektrumtillstånd. Förändringarna som händer i den egna kroppen får kroppen att kännas främmande. Den sensoriska belastningen som puberteten orsakar höjer stressnivån som för sin del ökar sensorisk belastning. Således ökar utmanande beteende ofta under puberteten.
Det kan vara svårt för personer med autismspektrumtillstånd att sköta den personliga hygienen. Ungdomen kanske inte förstår betydelsen av att sköta om sin egen hygien för social acceptans, eller så kan särdrag i sensoriska funktioner påverka omhändertagandet av den egna personliga hygienen. Till exempel kan doften av hygienprodukter eller att gå i duschen kännas obehagligt eller belasta sinnena ytterligare. Svårigheter med att sköta sin hygien kan ibland förklaras av utmaningar med den exekutiva funktionen.
Justering av sensoriska funktioner
Det är lätt att ungdomar med autismspektrumtillstånd upplever sensorisk överbelastning. Sensorisk överbelastning kan ökas av olika sorters ljud, ljus, dofter och människomyller. Ungdomen kan själv sträva efter att minska sensorisk belastning genom att stänga ut en del av sina sinnen till exempel genom att använda solglasögon och anti-brushörlurar. Även att dra sig tillbaka till en lugn plats och att lugna ner sig på ett sätt som passar en själv (till exempel andnings- och avkopplingsövningar, olika verktyg för stresshantering eller stimming) kan hjälpa att minska belastning. Dessa hjälpmetoders avsikt är att justera sensorisk belastning och lugna ner nervsystemet och man ska inte begränsa eller förbjuda dem om det inte är helt nödvändigt.
Vad är stimming?
Stimming (eng. self-stimulation, stimming) innebär upprepade rörelser, handlingar, ljud eller prat som en person med autismspektrumtillstånd använder för att lugna ner sig själv eller justera sin stressnivå. Stimming ökar ofta då när personen är överspänd, nervös, trött, rädd eller har ont. Avsikten med stimming är att lugna ner nervsystemet och att återställa ett överspänt nervsystem närmare det normala läget. Med hjälp av det kan man också utlösa spänning som beror på positiva saker.
Det är viktigt att lägga märke till att det kan vara en styrka eller resurs med avvikande sinnen som ger välbefinnande och hjälper att koppla av. Därför är det bra att reservera tillräckligt med tid för att skaffa sensoriska upplevelser och att behandla dem.
“Jag har en djup kärlek för vissa sensoriska njutningar eller upplevelser. Jag kallar också dem för fixeringar eftersom jag söker mig till dem för att koppla av.”
