Sociala interaktioner

Interaktion och kommunikation 

Det kan hända att ungdomar med autismspektrumtillstånd interagerar med andra på ett annat sätt än man är van vid. Ungdomens sätt att skapa ögonkontakt och reagera med miner och gester kan vara annorlunda än hos neurotypiska jämnåriga. Hen kan också uppleva det svårare att förstå andras känslor och uttrycka sina egna känslor. På grund av detta kan det vara utmanande att skapa och underhålla vänskaps- eller kompisrelationer.


“Det att jag inte tittar i ögonen betyder inte att jag inte skulle vara intresserad. Jag tittar åt et annat håll när man talar så att jag kan koncentrera mig på själva ämnet.


Med autism förknippas ofta svårigheter att förstå och använda språk och tolka gester och miner på olika nivåer. Språklig förståelse och tolkning av talspråk kan vara bokstavligt. Slang, sarkasm eller ironi och olika sorters bildspråk förblir ofta oförstådda. Ibland kan det vara svårt för en ungdom med autismspektrumtillstånd att behandla eller minnas sådant som har talats om i efterhand.

Fantasi

Ungdomar med autism kan uppleva det svårt att uppfatta olika situationer från utanför sin egen erfarenhetskrets. Detta försvårar att anpassa sig till nya situationer och tolka andra människors uppförande och handlingar. Personer med autismspektrumtillstånd kan uppleva det svårt att sätta sig in i en annan persons ställning och tänka på hur det känns för den andra människan.

Sociala situationer är inte alltid lätta

“Kommunikation med de flesta människor känns ibland som att vi skulle prata olika språk.” Emmi beskriver sina utmaningar med sociala interaktioner.

Sociala relationer

Sociala relationer är ofta lika betydelsefulla för personer med autismspektrumtillstånd som för andra ungdomar. Genom dessa får ungdomar erfarenhet av att hantera sina egna känslor, att svara på andras känslor och samarbete och problemlösning. Dessutom ökar sociala relationer ungdomars självförtroende och stärker känslan av gemenskap med jämnåriga. Sociala interaktioners mängd, kvalitet och form kan dock avvika från neurotypiska ungdomars motsvarigheter. Det kan gott räcka för en ungdom med autismspektrumtillstånd att träffa sina kompisar i samband med hobbyer, i skolan eller på nätet.

Genom att bekanta dig med Må bra-handen på denna sida får du mera information om människorelationer och känslor.


“Sociala interaktioner är påfrestande. När jag träffar mina kompisar kan jag behöva ett par dagar för att återhämta mig.”


Även ungdomens egna sätt att tänka och uppfatta saker och ting utvecklas under ungdomen och det är lättare att märka att man sticker ur mängden. Utmaningar med sociala interaktioner kan stärka känslan av socialt ”misslyckande”. Jämnåriga verkar utvecklas i olika takt, börjar kanske sällskapsförhållanden tidigare och blir intresserade av flera nya aktiviteter. Ungdomar med autismspektrumtillstånd kanske snarare fortsätter med aktiviteter och intressen som är bekanta från barndomen och skillnaden mellan dem och neurotypiska jämnåriga växer.

Att bli accepterad och få stöd från andra människor hjälper till med att klara av även svåra situationer. Det kan även vara nyttigt med kamratstöd då när man behöver någon som lyssnar och diskussioner med någon som har samma livserfarenheter. Autismiliittos kamratkännare finns tillgängliga på flera orter och på webben och dessutom i Tukinettis chatt där man har möjlighet att dela sina erfarenheter. Autismiliittos medlemsorganisationers kontaktuppgifter och information om kamratgrupper finns på Autismiliittos webbsidor.

Kom ihåg att varje bemötande är individuellt!   

  • Tala lugnt och tydligt
  • Undvik slang, sarkasm, bildspråk och ironi 
  • Tvinga inte till ögonkontakt 
  • Ställ klara, noggranna frågor. Underskatta dock inte!
  • Ge tillräckligt med svarstid innan nästa fråga 
  • Se till att ditt budskap har förståtts 
  • Behandla en sak åt gången 
  • Lindra sensorisk belastning genom att till exempel justera ljus och ljud 
  • Håll dig i tidtabellen för att undvika väntetid 
  • Undvik plötsliga förändringar 
  • Undvik onödig beröring. Be om lov om du ska röra.  

Föräldrar och fackpersoner som stöd i övning av sociala färdigheter

Uppmuntrande och stöd till intressen utanför hemmet och till att skapa och bibehålla kamratrelationer är viktigt i livets förändringsskeden. Sociala färdigheter utvecklas bäst i interaktionssituationer med andra. Då möjliggörs inlärning genom att följa med andra människor och deras beteende. Det är viktigt att komma ihåg att det krävs regelbunden träning för att lära sig sociala färdigheter. Det är bra att ta hänsyn till konkreta anvisningar, upprepningar, tillräcklig tid för inlärning och särskilt situationsspecifik inlärning.

Det är viktigt för föräldrar och fackpersoner att stödja och stärka ungdomens förmåga att avläsa sociala situationer och dra de rätta slutsatserna vid interaktioner med andra människor. Ungdomen behöver också stöd för att förstå sambandet mellan orsak och verkan för att förstå hur människor beter sig och konsekvenserna av det. Positiv återkoppling och erfarenheter av att lyckas höjer välbefinnandet hos personer med autismspektrumtillstånd och underlättar inlärning av nya saker. Dr. Peter Vermeules enkät Autism och välmående kan hjälpa dig att tillsammans med ungdomen tänka ut sätt för att öka ungdomens välbefinnande.