Fortsatta studier
Utbildning har en stor betydelse för att bygga en framtid och förebygga utanförskap. Det är viktigt att lägga märke till de sakerna som fungerar bra och som man har tillräckligt med motivation, färdigheter och kunskaper till själv. Man lyckas bäst i sin egen studiekarriär när man kan använda sina bästa färdigheter och egna styrkor och bygga sina framtidsplaner ovanpå dem.
Det är bra att komma ihåg att varje ungdoms situation är individuell. Vissa behöver mycket stöd i sina studier, andra klarar sig helt självständigt. En god självkännedom, att hitta sina egna styrkor, rätt studiearrangemang och stöd från andra hjälper till i studierna, att slutföra studierna och att påbörja ett eget liv.
När man flyttar över till gymnasiet, yrkesskolan eller högskolan minskar föräldrarnas och lärarnas kontroll över studierna och inlärningsmiljön ändras och blir mindre strukturerad. Samtidigt kan krav på självstyrning som att självständigt planera och schemalägga studier och uppgifter och val om den egna framtiden och att fatta egna beslut växa. Studier förutsätter ett mera självständigt och aktivt tag och krafter för att skaffa det nödvändiga stödet.
Att påbörja studier på en annan ort innebär också ofta en flytt till en ny miljö. Utöver de akademiska kraven som utbildningen ställer måste man också kunna till exempel laga mat, städa och betala räkningar. Det är också viktigt med sociala kunskaper för att anpassa sig till en ny omgivning.
”Fortsatta studier kan lätt avbrytas om man inte får stöd till exempel till övergångar, att uppfatta utrymmen, att disponera tidtabeller och planera uppgifter.”
När fortsatta studier påbörjas är det ofta nödvändigt med en struktur som antingen ges från skolan eller planeras tillsammans. Det är också nyttigt med konkret stöd för studier och vardagen. En trygg inlärningsmiljö och klara strukturer och stödåtgärder i studierna gynnar alla studerande. Det är av yttersta vikt att hemmet och läroinstitutionen och eventuellt annat rehabiliterande nätverk följer med ungdomen för att stödja tillväxt, inlärande och ungdomens förmåga att göra val avseende det egna livet. Många ungdomar med autismspektrumtillstånd studerar vid gränserna av sin egen ork, särskilt om det inte finns tillräckligt med förståelse och stöd för autismen.
Planering av fortsatta studier som förutsättning för en lyckad övergång
Lagreformen har förlängt skolplikten till 18 års ålder. Målet för varje person som slutför grundskolan är att genomföra andra stadiets utbildning. Skyldigheten att söka sig till andra stadiets utbildning trädde i kraft i början av 2021. Förändringen medförde tryck och nya ansvar för att stärka stöd för övergångsskedet och att förnya utbildningarna. Betydelsen av bemötanden och samarbete förhöjdes sedan tidigare.
På Undervisnings- och kulturministeriets sidor har det samlats frågor och svar om utvidgningen av läroplikten.
Det är viktigt att planera andra stadiets studier redan i god tid innan slutet av grundskolan. Stöd för en realistisk framtidsplan som motsvarar de egna färdigheterna är ofta nödvändig. Det är bra att komma ihåg att många ungdomar med autismspektrumtillstånd ligger 2–3 år efter sina studiekamrater i den sociala och känslomässiga utvecklingen.
Man ska bygga upp sin utbildning enligt sina egna färdigheter och styrkor och dessutom enligt sina egna resurser. Samtidigt är det viktigt att känna igen och utnyttja sina egen dolda tillväxtpotential. Vid övergångsskedet spelar samarbetet mellan hemmet, högstadiet och det andra stadiets läroinstitution en väsentlig roll.
Vid sökningsskedet inför studierna hittar du god praxis från Vetovoimalas styrmodell. Dessutom kan du med hjälp av Studentum.fi-sidorna få hjälp till att välja den lämpligaste studieplatsen till exempel med hjälp av yrkesvaltestet.
”Varje ungdom förtjänar att bli sedd som sig själv och få utbildning enligt sina egna behov och färdigheter.”
Det är viktigt att själv vara med och skaffa information om olika studiemöjligheter och planera sin egen fortsättningsväg. Information om utbildning i det andra stadiet skapar en grund för övergångsskedets individuella planering. Ofta räcker inte bara information om olika alternativ till att ge den rätta uppfattningen om vad studier i ett visst fack innebär och hurudana arbetsuppgifter de förbereder en för. Därför ger infotillfällen, bekantskapsbesök och utbildningsprövningar i en av fackets läroinstitutioner praktiska upplevelser av studierna och fackets arbetsuppgifter och en uppfattning av den egna lämpligheten för facket i fråga.
Med hjälp av olika bedömningsverktyg kan du känna igen dina egna styrkor och bedöma din handlingsförmåga
Spiral – en metod för att känna igen förändringsbehov och som stöd för att sätta mål
Kykyviisari – en självutvärderingsmetod med vilken du kan reda ut din egen situation, centrala styrkor och utvecklingsområden
Toimintakykyarvio.fi – ett verktyg som har utvecklats för att beskriva handlingsförmågan vars avsikt är att utreda elevens, målsmans och fackpersoners gemensamma syn på elevens handlingsförmåga. Informationen om handlingsförmåga kan också överföras till det andra stadiets läroanstalt så att det finns ett tillräckligt stöd ända från början av studierna.
CREAR – ett bedömningsverktyg som hjälper dig att utvärdera ditt livs olika delområden. Du får information som hjälper dig att utvecklas inför framtiden i bruk.
Ruori – utvärderingsmetoden som du tillsammans med experter kan ta till hjälp för att utvärdera behovet för särskilt och krävande stöd i studierna. Innehåller en självutvärdering, RUORI-spelet och en bedömning avsedd för experter och en blankett för att styra samtalet.
En känsla av delaktighet ökar motivationen
Man orkar kämpa för ett mål som är meningsfullt och viktigt för en själv när nyttorna med att slutföra utbildningen är tydliga och konkreta. Det är mera sannolikt att man hittar en studieplats som passar en själv när man är delaktig och med när saker bestäms från början. Upplevelsen av delaktighet ökar motivationen och möjliggör nödvändiga förberedelser och beredskap. Det är ändå också bra att förbereda sig på att man inte alltid får veta om sin studieplats så tidigt att det är möjligt att utarbeta en noggrann plan för förändringsskedet.
”Det att jag har färdigheter och en törst efter kunskap och att jag på något sätt går vidare och åstadkommer något som betyder något för mig är viktigt. Jag kan igen lite mera.”
Vid studiernas fortskridande är det viktigt att öva på färdigheter som hjälper till exempel med att schemalägga studierna och att hålla sig till tidtabellen, att skapa en realistisk studieplan och att hitta sina egna styrkor. Att planera en rytm för studier och fritiden och att reservera tid för att sköta sina egna behov och att koppla av är viktigt.
Överflyttningen till fortsatta studier är ett övergångsskede på skolvägen vilket förutsätter besittningen av flera nya färdigheter. Det är ett viktigt skede med mycket nytt för alla ungdomar – för att inte tala om ungdomar med autismspektrumtillstånd. Behovet av att kunna förutse behov och träna på färdigheter förhöjs också i detta skede.
Handledande utbildning som ett alternativ efter grundskolan
Det är möjligt att stärka kunskaper och färdigheter som man skaffat i grundskolan vid behov under övergångsskedet som till exempel tionde klassen (påbyggnadsundervisning efter den grundläggande utbildningen), VALMA, TELMA, LUVA eller med hjälp av folkhögskolornas långa linjer.
Utbildningarna på tionde klassen, gymnasiet och yrkeshögskolornas ändras 1.8.2022 till en gemensam enhet i övergångsskedet. TUVA används som förkortning på denna nya förberedande utbildning för examensgrundande utbildning. Också folkhögskolorna deltar i övergångsskedets helhet.
När grundskolan tar slut är många ungdomar med autismspektrumtillstånd för unga och omogna för att fatta beslut om sin yrkesframtid. Därför kan extra undervisning eller handledande utbildning vara ett bra alternativ. Genom att söka sig till de ovannämnda utbildningarna kan ungdomen få extra tid för att planera sin egen framtid och sitt yrkesval och dessutom stärka sina färdigheter för att hantera livet och studiefärdigheter.
Att söka sig till andra stadiets utbildningar
Andra stadiets utbildningar innebär gymnasie- och yrkesskolutbildningar som antingen syftar till en studentexamen eller att gå en yrkesutbildning på grundnivå. Man söker huvudsakligen in till det andra stadiets utbildningar på 9:e klassen genom den gemensamma ansökan som börjar i februari. Noggrannare information och anvisningar om hur man söker finns på Undervisningsstyrelsens Studieinfo.fi-tjänst.
På yrkesläroanstalter används dessutom kontinuerlig ansökan vilket betyder att det är möjligt att söka in till utbildningen flexibelt året om. Ytterligare information om noggrannare söktider, sökningsförfaranden och urvalskriterier får du från läroinstitutionen. Information om specialyrkesläroanstalter och deras yrkesmässiga specialutbildning hittar du på Ameo.fi-sidorna.
Jobbmarknadens Yrkesinfo.fi och Undervisnings- och kulturministeriets och Skills Finlands Mittyrke.fi-sidor tillhandahåller stöd för yrkesval och karriärplanering. Du kan bekanta dig närmare med olika yrken och läsa karriärberättelser på sidorna. Med hjälp av TE-kontorets AVO-yrkesvalsprograms självutvärderingsverktyg kan du närmare överväga dina egna mål och hitta yrken som motsvarar dem.
Att söka in till högskolestudier
Efter andra stadiets studier finns det en möjlighet att söka in till en yrkeshögskola eller ett universitet i den gemensamma ansökan. Du hittar mera information om utbildningsalternativ som universiteten och yrkeshögskolorna erbjuder och högskoleutbildningarnas innehåll på Studieinfo.fi-tjänsten eller på yrkeshögskolornas gemensamma yrkeshogskolestudier.fi-sidor.
Gemensam ansökan ordnas på våren och hösten. Man söker in till de allra flesta utbildningarna i vårens gemensamma ansökan. Det är också möjligt att påbörja universitets- och yrkeshögskolestudier genom den öppna universitetsleden. Med öppna universitetsleden avses studier på det öppna universitetet genom vilka man kan söka in som examensstudent till universitetet eller yrkeshögskolan. Du kan läsa mera om den öppna universitetsleden på Studieinfo-tjänsten: öppna universitetet och öppna yrkeshögskolan.
“Jag sku ha behövt stöd för att planera studierna, just vad jag ska studera, när jag ska studera och vad jag ska välja.” Ungdomar med autismspektrumtillstånd berättar om sina upplevelser i början av universitetsstudierna.
Hurudana hinder upplever studerande med autismspektrumtillstånd i sina studier?
Brist på lämpligt stöd
- Brister i informationsöverföring och samarbete i övergångsskedet
- Oklarhet om vem man kan vända sig till när man behöver stöd, personliga stödåtgärder och brist på rimlig anpassning
- Felaktig uppfattning om prestandaförmågan och brist på hänsyn till skillnader mellan prestandaförmågan på olika delområden
- Fokus på funktionsbegränsningar snarare än styrkor eller befintliga metoder för att klara av utmaningar
Social och fysisk omgivning
- Deltagande i grupparbeten eller att uppträda inför andra
- Sensorisk belastning i studieomgivningen som bakgrundsljud, belysning eller folksamlingar
- Svårigheter bilda en uppfattning om byggnader och lokaler
- Social isolering på studieorten
Orealistiska förväntningar
- Brist på en klar uppfattning om hur det är att studera i verkligheten
- Brist på en klar uppfattning om ämnena som ska studeras och kursernas innehåll
- För höga förväntningar på sin egen eller andras prestanda
Utmaningar avseende genomgång av uppgifter (även om själva sakinnehållet är under kontroll)
- Bristfällig förståelse för tvetydiga eller öppna uppgifter
- Bristfällig förmåga att uppfatta varför någon sak ska göras
- Svårigheter att planera och granska sitt eget arbete
- Brist på studiestrategier som passar den studerande
- Osäkerhet på hur länge det tar att slutföra uppgiften
Övergångsskedet till vuxenlivet är mera utmanande än för en genomsnittlig studerande
- Att flytta ut från barndomshemmet
- Tidsplanering och skapande av nya rutiner
- Att driva sina egna intressen
(Autism&Uni-guiden har använts som källa)
Många av dessa utmaningar är bekanta för vilken som helst ny studerande. De flesta av dem anpassar sig ändå rätt snabbt till den nya studiemiljön och hittar vänner som stöd. Dock kan utmaningarna som studerande med autismspektrumtillstånd upplever exponera dem för stress och leda till isolering och depression och till och med till avbrutna studier.
Studerande trivs och lyckas ofta med sina studier om de får lämpligt och tillräckligt stöd. De har särskilda styrkor som starkt engagemang och koncentration på sitt studieämne, förståelse för detaljer, de förbinder sig till regler, har hög arbetsmoral och tendens till rationellt och logiskt tänkande. Dessa egenskaper är nyttiga både för individen själv och dessutom det bredare samhället.
Hurudana undervisningsupplägg stöder inlärning?
Uppmuntran och bemötande och skapande av en positiv atmosfär är centrala stödmetoder för studier. En bra inlärningsmiljö uppmärksammar olika inlärningsstilar och tar mångsidig hänsyn till de olika sensoriska kanalerna. Det är bra för den studerande att känna till det bästa sättet för hen själv att lära sig. Att ta hänsyn till den studerandes helhetssituation och att ta in vardagsvägledning som en del av stödet kring studierna hjälper ungdomen att lyckas med sina studier och ta sin examen.
En del av ungdomar med autismspektrumtillstånd behöver individuell vägledning till exempel från speciallärare, studievägledare eller kuratorer, en del har nytta av undervisning i liten grupp eller arbetsbetonad undervisning. Stöd på individ- och gruppnivå och konkret vägledning där man söker lösningar för vardagens knepiga situationer kan vara av avgörande betydelse. Även stöd från studerandevården hjälper att komma vidare. Till exempel kan neuropsykiatrisk träning och FPA:s rehabiliteringar som NUOTTI-coachningen och Oma Väylä-rehabiliteringen också vara nödvändiga stödformer för att främja studierna.
Hinderslöshet och tillgänglighet främjar studerandet
Läroanstalter och högskolor har som mål att tillhandahålla tillgängliga studieomgivningar och hinderslösa studier. Detta innebär att ta hänsyn till olika specialgruppers behov i undervisningen. Var och en har rätt att få undervisning och att lära sig enligt sina egna färdigheter.
I specialfrågor avseende studierna och deras framskridande kan man få vägledning och stöd enligt varje läroanstalts och högskolas praxis. Individuellt stöd kan till exempel vara studievägledning och studerandes välfärdstjänster som kuratorer eller en studiepsykologs eller studiehälsovårdstjänster. Det är möjligt för alla som behöver specialstöd att få personlig vägledning i studiernas olika skeden och dessutom individuella former av stöd (t.ex. eget lugnt utrymme, extra tid eller hjälpmedel vid behov) i studiesituationer.
“Inställningshinderslöshet är att lägga märke till osynliga hinder”
På läroanstalter och högskolor finns en namngiven person eller enhet som ansvarar för hinderslösheten av studieval och studierna och vid behov berättar närmare om hinderslöshetspraxis. De är särskilt viktigt att ställa frågor om tillgängliga stödformer i situationer som uttagnings- och urvalsprov och senare under studierna när man söker in till en utbildning. Det är bra att meddela läroanstalten om möjliga hinder i ett så tidigt skede som möjligt för att ordna nödvändigt stöd. Studieinfo.fi berättar om hinderslösa studier och användning av studiestöd.
Har du redan testat dessa metoder som stöd för dina studier?
- Alternativa sätt att utföra grupparbeten eller muntliga presentationer
- Individuell studietakt
- Extra tid och vid behov ett skilt utrymme för prov eller tentamina
- Möjlighet att få stöd med prov- eller tentamensfrågor eller för att förklara uppgifter
- Möjlighet till att få undervisnings- eller föreläsningsmaterial på förhand
- Möjlighet att spela in undervisningen eller föreläsningar
- Möjlighet till hjälpmedel för att hantera sensorisk belastning (mössor och huvor, solglasögon, hörselskydd eller stressleksaker)
- Möjlighet till hjälp och stöd i studierna, till exempel från speciallärare eller privatlärare
- Mångsidiga och flerkanaliga sätt att behandla studieämnet
- Kartor och skriftliga anvisningar och annan extrahjälp enligt behov
- Möjlighet att avlägsna sig från undervisningssituationen för att undvika överbelastning utan rädsla för kritik eller stämpling
- Hänsyn till den inlärningsstilen som passar den studerande och att komma fram till studiestrategier som passar
TIPS!
Låg tröskel för stöd
Det finns flera alternativ på tjänster med låg tröskel som inriktar sig till ungdomar i de flesta städerna och i alla fall i de större kommunerna. Genom dem kan man få stöd till exempel till studierna, att hantera vardagen och planera framtiden. Bekanta dig närmare med ditt eget områdes tjänster.
- Navigatorerna
- Klubbhus
- Uppsökande ungdomsarbete
- Vamos
- Flickors och pojkars hus (sök kontor från ditt eget område)
FPA:s rehabiliteringar för unga som inte behöver läkarintyg:
- NUOTTI-coachningen: stöd från en personlig handledare för framtidsplanering
- Professionell rehabiliteringsutredning: stöd för att reda ut sin livssituation och planera rehabilitering
- Professionell rehabilitering för att främja sysselsättning: stöd till arbetsuppgifter eller val av studieinriktning eller att hitta arbetsplats och sysselsättning
- Utbildningsprövning: säkerhet om yrkets lämplighet, studier och studieplats